designelement

Malmö Redhawks logotyp



Stadium

NikeBauer

designelement
designelement
designelement
designelement Intern länk: Startsidan designelement NyheterKlubbenA-LagetUngdomMarknadBiljetterShop
designelement designelement
designelement designelement designelement designelement designelement
designelement

Kärt återseende på kansliet

Han avslutade sin tid i Malmö Redhawks som vinnare genom att rädda sitt Redhawks kvar i Elitserien, och i år är Stephan ”Lillis” Lundh också svensk mästare. Johan&Jenny träffade honom på kansliet, där fler gamla bekanta ville ta en pratstund med mästarcoachen.

Stephan Lundh har tillbringat en stor del av sin sommarsemester i USA och Boston, där sjukhusbesök för dotterns skull varvats med hockeycamp för sonen Fabian. Stephan anlände en halvtimme för sent till intervjustunden, dagens besök med dottern hos doktorn hade dragit ut på tiden. Det var härligt att återse den gemytlige ”Lillis” igen, ständigt leende och trevlig mot alla i sin omgivning.


Ville avsluta sin tid i Malmö på ett bra sätt

Lillis på kansliet.
Vi inledde med att tala om den sista tiden i Malmö, där Lillis och hans Redhawks tvingades spela Kvalserien efter avgörande i slutsekunderna i sista omgången av Elitserien.
   - Ja det året minns jag mycket väl, och kommer alltid att göra. Det var ett tufft år, men lärorikt och intressant. Det kändes jäkligt jobbigt just när det stod klart att vi skulle spela Kvalserien, men det var som det var och det kändes mest som en stor utmaning. Såhär i efterhand kan jag säga att det är klart lättare att spela om ett SM-guld än om en elitserieplats, meddelar Lillis.

Stephan Lundh hade ett par framgångsrika år bakom sig som coach innan han klev åt sidan för Bäckman och Gunnar Johansson, och var klubbens sportchef under två säsonger, innan han klev tillbaka in i Malmöbåset. När Kvalserien skulle sätta igång fick han, liksom Mats Lusth, besked om att de skulle sägas upp.
   - Jag som människa har faktiskt lätt att bli förbannad, även om jag inte visar det utan mer använder det som bränsle som jag försöker utveckla till något positivt. Uppsägningen var nog det tråkigaste och mest förvånande jag upplevt som tränare, just sättet det skedde på. Man klampar ner i omklädningsrummet och viftar med någon lapp… Det kostar givetvis lite energi, och alla spelarna såg ju detta och hur jag reagerade, och de undrade ju vad som stod på.
   - Men sen ville man ju se till att lämna med Malmö kvar i Elitserien, och det var skönt att vi klarade Kvalserien, tycker Lillis.

Var det en fördel att få Kvalserien lite som en överraskning, som ni fick, framför att gå och vänta på den i 20 omgångar som det i princip blev för Malmö i år?
   - Det vet jag faktiskt inte. Hemligheten ligger nog mest i vad man gör under uppehållet som varar i tre veckor. Vi tränade riktigt bra och var väldigt noggranna både med oss själva och våra motståndare. Vi hade bra koll på alla vi skulle möta. Sen hade vi en bra känsla med oss också, eftersom vi vann en del mot slutet av Elitserien. Truppen var rätt tunn med många unga spelare, men vi hade en fantastisk stämning med bra sammanhållning i truppen. Detta trots att vi under säsongen drabbats av dokusåpa, svinkoppor och löneavdrag. Alla höll ihop, minns Lillis och fortsatte:
   - Sen är första matchen en nyckelmatch. Vi hade Leksand hemma, vi vann den. Sen tog vi Skellefteå och Hammarby därefter. Och även om jag givetvis inte sa något då, så kände vi nog alla att det var klart redan där. I år hade Malmö Brynäs i första, ledde den men släppte in ett riktigt skitmål, och det känns som det satte tonen för resten av Kvalserien.


"Det kändes ruttet när Malmö åkte ur"

Hur var dina känslor när Malmö åkte ur Elitserien till sist?
   - Det kändes ruttet. Under säsongen har man ju fullt upp med sitt eget lag, och man vill se till att göra ett bra jobb, men ändå sneglade man ju och såg hur det gick. Och att Mif åkte ur sved på mig. Det sved på det sättet att jag under mina år i Mif försökt att skrika varningssignaler till ledningen varthän det var på väg, men ropen nådde tydligen inte riktigt fram. Jag hade hoppats att de skulle tas mer på allvar.
   - Klubben har alltid en plats i mitt hjärta, och det är en anledning till varför det kändes ruttet att Mif ramlade ur Elitserien där de hör hemma.

Vad innebär ”att ha hjärta” för dig?
   - Det handlar på den här professionella nivån om att göra ett bra jobb. Jag har varit sex år i föreningen, jag bor här och har min familj och en hel del vänner här. Och de flesta av dem jag jobbat med här har blivit vänner för livet. Man måste kunna se varandra i ögonen även i efterhand, säger Lillis, och under tiden sveper både Peter Andersson, Roger Öhman och Håkan Karlsson förbi och hälsar på mästarcoach Lundh.
   - Jag hade kunnat ta lättare vägar i mitt jobb. Att ta över Mif efter Gunnar och Bäckman var inte direkt en dröm för någon tränare, det var ett lag i spillror, men det var också ett sätt som mitt hjärta för föreningen visade sig. Jag ville vara delaktig.

Ja, och så spelar din son Fabian fortfarande i Redhawks!
   - (Hehe) Jajamen, det stämmer! Och det är ju också en anledning till att man värnar lite extra om klubben. Från Rogers J20 och neråt har Mif många duktiga spelare och ledare, och föreningen hör hemma i Elitserien, fastslår Lillis.


Sex år i föreningen har satt sina spår i Stephan Lundhs hjärta. Här tillsammans med Jesper Mattsson och Peter Hasselblad, vars tröjnummer borde hänga i taket istället för att bäras av Kim Staal anser Lillis skämtsamt. Året är 1999. FOTO: Bildbyrån.


Från Kvalserien till SM-Guld och årets tränare

Stephan Lundhs karriär fortsatte i Frölunda, där han hade ett fantastiskt år som kröntes med SM-Guld och utmärkelsen ”Årets Coach”.
   - Ja det var fantastiskt roligt. Individuella utmärkelser är ju givetvis kul, men jag håller lagets prestation högst ändå. Det är dock viktigt att poängtera att det är samma jobb för min del. Frölunda har varit i samma situation som Mif är i idag, och när de var där satte de sig ner och sa ”såhär ska vi göra!” – och sen har de hållit fast vid det i princip hela tiden. Nu är föreningens mål att hålla sig kvar bland de fyra stora lagen i Sverige, berättar Lillis.

NHL-konflikten är över, och värst drabbas naturligtvis lagen med många duktiga NHL-spelare. Frölunda är ett sådant.
- (Christian) Bäckman och Daniel (Alfredsson) har vi redan förlorat. Sen har vi ju tre andra, Samuel Påhlsson, ”Pebben” Axelsson och Sami Salo som vi försöker behålla. Förutom dessa har vi ju blivit av med Henrik Lundqvist, och så får vi se om Magnus Kahnberg också försvinner eller vad som händer där, säger mästarcoachen som trots eventuella förluster verkar tämligen avspänd.

Hur ersätter man Henrik Lundqvist? Och hur tror du han kommer att lyckas i NHL?
- Ja det blir ju svårt att ersätta honom, men vi har koll på läget och jobbar givetvis på att få någon ersättare till honom.
- Henke är stark, och har ett otroligt tävlingspsyke. Jag tror han kommer att lyckas, han gillar att stå i rampljuset, och det är en viktig egenskap för en målvakt som har det mest ensamma yrket i hockeyn.

Hur pass involverad är du i spelarvärvningarna i Frölunda?
   - Jag är väldigt involverad! Vi har Christer Källgren som sportchef, men han värvar ju ingen spelare utan att jag och Janne (Karlsson) sagt vårt. Vi anser att det är väldigt viktigt att spelare som kommer inte bara är bra, utan det är också väldigt viktigt att de passar in i laget. Ta Sami Salo som exempel. Vi hade många bra backar att välja mellan, men vi valde Sami för att han är en otrolig teamplayer som dessutom inte tar så många onödiga utvisningar.



Mästare Lundh på isen i ett fullsatt Scandinavium, ungefär ett år efter att han säkrat elitserpelatsen med sitt Redhawks. FOTO: Bildbyrån


I Elitserien råder en ny slutspelsordning, där seriesegraren väljer vilket lag det vill möta i kvartsfinalen. Ett system som kommer ge hockeyn ännu större utrymme i massmedia, och ge motståndarna extra tändvätska inför matchserien.
   - Ja, det kommer bli bränsle till motståndarlag och motståndarsupportrar! Det är kul med förändringar, och jag tycker det ger seriesegraren en fördel som segarna ska ha, säger Lillis vars mästarlag går på is den 8:e augusti. 


Skulle vilja se "Jussi" som lagkapten

Malmö Redhawks satsar som alla vet på att återkomma till Elitserien, och Stephan Lundh har koll på laget och klubben.
   - Det ser ut som att Malmö har en bra mix, sen gäller det att få ihop bitarna – och Osten tror jag är väldigt bra. En pådrivare. Sen tycker jag alla ska veta att Osten inte varit hemma och coachat på ett bra tag, så alla bör ge honom lite tid att komma in i det. Då kan det bli riktigt bra.
   - Sen tycker jag det är otroligt kul att man värvat tillbaka Riihijärvi igen, det var jäkligt viktigt! Han tillhör kategorin ”de bästa jag haft”, och Jussi är inte bara en otroligt duktig hockeyspelare, utan han gör andra i sin omgivning bra. Hade exempelvis velat se honom med Calle Söderberg. Jussi hade sitt kanske bästa år när han var kapten och fick ta mycket ansvar, det är kanske något att tänka på för lagledningen. Han är inte ung längre, men han är så pass skicklig och rapp i huvudet att det inte spelar någon roll. Jussi kan användas i alla situationer.
   - Corey Hirsch är en mycket bra värvning, ska nog ringa upp honom och se om han inte vill komma till oss istället, skrattar Lillis när sportchef Peter Andersson glider förbi och tar en halv chokladmuffins från frukostbuffén. Han samlar sig igen och återgår till allvaret:
   - Jag tycker Malmös lag ser genomtänkt ut, och det blir kanon med derbyna mot Rögle. Jag såg någon match mellan Rögle och Björklöven, och även då stod deras klack och skrek en massa skit om Mif, det är rätt kul. Ett av de få hockeyderbyna som fortfarande lever i allra högsta grad.

Hur tror du det går för Malmö Redhawks i år då? Går laget upp i Elitserien igen?
   - Målet måste givetvis vara att vara som bäst när det gäller som mest. Men man ska inte sätta upp för många ”måsten” heller, det ökar bara pressen på sig själv. Man får koncentrera sig på varje match och ta ett steg i taget. Det finns så mycket kapacitet i laget, jag tänker exempelvis på Micke Wahlberg som jag håller mycket högt. En tjurig och hårt arbetande center, jag tänker på Magnertoft och Markus Matthiasson som är spelare som spelar med stora hjärtan. Och jag tror på att hela laget vill revanschera sig, säger Lillis.

Håkan Karlsson glider förbi för ungefär femte gången, och tar en chokladmuffin. ”Har Jussi kommit än?” frågar Lillis, och Håkan svarar ”nä, han är i Finland”. ”Det är han inte alls, jag träffade honom igår! Det är materialarens ansvar att hålla koll på gubbarna, det kräver jag som medlem i den här föreningen!” skrattar Lillis och Håkan muttrar något till svar.
   - Materialaren måste man alltid hålla på mattan, skrattade Lillis och Håkan skakade på huvudet, samt log till svar.

Stämningen är alltså fortfarande god i det gäng som fanns 2003/2004, i ett då sargat gäng som avslutade med fanan i topp en otroligt härlig vårkväll i Mora 2004.
   - Vi hade jäkligt roligt, och det kommer man långt med. Alla måste ta ansvar och känna sig delaktiga, som coach måste man få alla ”medskyldiga”. På den här nivån är alla duktiga på att rita bågar hit och dit, men det gäller att sälja in det och bibehålla en bra stämning. Det är kul för det mesta, men dagarna när det blåser motvind och det regnar rakt i ansiktet kommer också. Då är det inte lika roligt, och då gäller det att man byggt upp någonting bra dessförinnan, konstaterar Lillis.



Mysfabror Lundh med sitt typiska leende.


Tugget fortsatte efter frukosten

Förra veckan tog Håkan Karlsson ut dig som den bäste coachen under hans tid i klubben, med motiveringen att du fick alla att dra åt samma håll, och att du spred god stämning omkring dig. Så vi får väl anta att det var mycket tack vare dig som stämningen var så god?
   - (Blygsamt leende) Det var ju jättekul att höra… Men jag ser det absolut inte så, jag tycker det var ”våran” förtjänst att det var god stämning, alla bidrog till den tycker jag, avslutar Lillis den officiella delen av intervjun.

Pratstunden fortsatte en timme efteråt, Håkan Karlsson var där, och Peter Andersson tog ett par koppar kaffe till. Det snackades om kompositklubbor, Edvin Fryléns basröst vid 17 års ålder, skridskor till knattespelare, Challe Berglunds bravader som allroundspelare i Nacka, målvakter och tröjnummer.
   - Se till att få in det någonstans, Kim Staal kan inte spela med nummer 8! 8, 13 och 15 är nummer som är helt uteslutna för honom. Det kommer inte bli bra detta, skrattar Lillis när Håkan meddelar att Kim Staal ska bära just tröja nummer 8.

Men nog kommer det att bli bra. Det säkert både tror och hoppas Stephan Lundh, innerst inne.
   - Vi kommer säkert ses inne i hallen i vinter, vi spelar ju på olika dagar, konstaterade Lillis och blickade upp på tavlan där samtliga seriematcher för Malmö Redhawks står uppskrivna.


Text: Johan Cedervall och Jenny Henrichson
Foto: Johan Cedervall samt Bildbyrån
designelement
designelement designelement designelement designelement designelement
designelement
designelement designelement 











Uppdateras av Leap | Design av Kapacitet