 |
|
|
|
|
|
Fotbollstalangen som valde hockeyn Robin Alvarez är en idrottskille. Som de flesta andra idrottskillar som lyckas har det inte bara varit en sport som gällt under uppväxten, utan flera. Robin Alvarez var egentligen bäst på fotboll, men när tiden för att satsa på idrotten på allvar infann sig valde Robin hockeyn – för att han tyckte hockey var roligare. Idag spelar Pantern-pågen från Bara i Malmö Redhawks A-lag.
Fick bevisa att han var värd kontrakt
I våras fick Robin meddelandet att han fått chansen att träna och provspela med Malmö Redhawks A-lag för att slå sig in i truppen genom att visa vad han gick för – ett så kallat try out-kontrakt. Varje dag under sommaren blev en kamp för fortsatt existens i Redhawks A-lag. Pressen måste ha varit stor på 20-åringen.
-Både och. Jag kände inte så mycket av det under sommarträningen, då var det mer att man själv skulle bli starkare. Sen när vi gick på is resonerade jag mer som att det bara var att köra på och göra sitt allra bästa varje dag, summerar han.
Resultatet föll väl ut – Robin Alvarez var en av de J20-killar som belönades med A-lagskontrakt.
-Svårt för mig att säga varför, förhoppningsvis berodde det på att de gillade min inställning och att jag körde på och gjorde mitt bästa, funderar han.
Bättre i fotboll – valde hockey
Resan började i Kirsebergs-klubben Pantern, men när det blev dags att satsa på riktigt allvar bytte Robin Alvarez klubb och hamnade i Redhawks.
-Jag gick till Malmö under mitt första år som J18-spelare och hade då Benny Burakovsky som tränare. Det var jag och Linus Ökvist som gick över till Malmö från Pantern. Grejen var den att jag var nästan bättre i fotboll än i hockeyn då, men då tyckte tränarna att det var dags att specialisera sig. Då valde jag hockeyn för jag tyckte att det var roligare. Samtidigt kändes det då att det även var rätt väg att gå till Mif istället för att fortsätta i Pantern, om man ville satsa, säger Robin.
Har haft tur med tränare
Så småningom hette tränarna Roger Öhman och Robert Olsson, laget var Redhawks J20 – och där hände något viktigt i Robins karriär.
- Roger Öhman och Robban Olsson har betytt mycket för mig. När jag kom hit var jag kanske inte så bra, men de valde ändå att behålla mig och satsa på mig. Och då tog jag chansen - och nu är jag här! säger Alvarez och ler brett och fortsätter
- De behöll mig här även ifall jag kanske inte var bland de bästa, och jag tog chansen när jag fick den. Jag måste säga att jag faktiskt har haft väldig tur med tränare, och har haft bra tränare ända sedan jag började spela hockey, dvs. även i Pantern.
Foto: Mikael Lindström
Svårare att få tag i motståndare…
I J20 var Robin Alvarez både målkung och buse – i HockeyAllsvenskan med A-laget har han intagit en betydligt mer anonym ställning. Annorlunda förutsättningar råder.
- Man får inte lika mycket tid med pucken. Sen är här ju fler individuellt skickliga spelare. Jag tycker faktiskt inte att det är så stora skillnader på farten från J20, utan det är mer pucktempot och passningarna som skiljer sig åt. Jag tror inte att jag ändrat spelstil, men det är svårare att få tag i folk och tackla dem här än i juniorhockeyn. Sen har jag försökt att lugna ner mig när det hettar till. Motståndarna tar också det lugnare här. I J20 slår alla tillbaka och börjar ”veva” direkt…, analyserar Alvarez.
Colombianska rötter
Efternamnet – Alvarez (all: va-ress) – hör inte bland de vanligare i Sverige och definitivt inte i hockeykretsar.
- Jag är faktiskt en fjärdedel colombian, min farfar är från Colombia. Jag har ingen kontakt med min farfar och har faktiskt aldrig varit där. Egentligen heter jag Nilsson-Alvarez, berättar Robin.
Och man kan fråga sig vad som fick Robin Alvarez att halka in på sporten ishockey. En befogad fråga enligt huvudpersonen själv.
- Ja hockey är kanske inte så vanligt för folk med colombianskt blod (haha). Jag spelade mycket fotboll hemma i Bara när jag var liten och där var några av mina lagkompisar som spelade hockey - och min styvpappa Ulf, som jag är uppvuxen med, gillade hockey. Så då började jag med hockey när jag var sisådär 7-8 år gammal.
Jobbar med fart och tajming
Som tidigare nämnt utmärkte sig Robin Alvarez i J20 med sitt målsinne och sina många utvisningsminuter. Inför årets säsong uttalade han sig på följande vis om vad som skulle utmärka honom på isen:
- Hm, jag är väl en spelare som ger allt i alla situationer och framförallt gillar jag att smälla på. Jag kör på och tacklar och kommer att försöka spela likadant nu. Ja det är väl så jag spelar…
Har det stämt så här långt?
- Både och. Jag tycker väl att jag ibland har för låg fart för att få tag på motståndarna, samtidigt som det är bättre spelare man ställs mot. Jag jobbar mycket just på det att upprätthålla farten och tajmingen, berättar Robin.
Foto: MediaBilder Sweden
”Vill verkligen spela i Malmö”
Såhär långt har det blivit tre mål i HockeyAllsvenskan, det första kom mot Borås hemma på Isstadion och givetvis var det en höjdpunkt i karriären.
- Jag har sparat pucken! Först när jag såg att den gick in så tänkte jag mer bara på att vi hade gjort mål, sen kom Jens och Wallgren och drog i mig, då fattade jag att det var mitt första A-lagsmål. Det kändes riktigt kul! minns han.
Det kan bli många fler – Robin Alvarez är begåvad med ett sinne för målskytte och fortsätter han i samma stil som hittills – med ödmjukhet och kämparglöd, så kan det räcka långt. Men än finns bara tankar i närtid för en av Redhawks mest intressanta pjäser.
- Det enda jag fokuserar på är att vi i laget ska göra en bra säsong här och nu. Sen efter denna säsong får man hoppas att alla är nöjda med mig så att jag får stanna. För jag vill verkligen spela i Malmö!
”Vi är väldigt revanschsugna”
Fokus i nutid och inte i framtid – inte heller i dåtid. Tunga oktober med flera nederlag är ingenting han lägger någon energi på. Han vill inte veta av någon ”svacka”.
- Vi ser inte riktigt det på det sättet! Man vet att alla lag vill slå oss till varje pris och att våra motståndare jämt gör sina bästa matcher mot oss. Samtidigt har vi varit dåliga i vissa matcher och vi vet att vi kan så mycket bättre. Det gäller bara att få till det och få ihop spelet. Det tar lite tid, men vi är väldigt revanschsugna, det kan jag lova.
Vi avslutar som vanligt med några snabbfrågor
Bäste spelare du spelat med?
- Utespelare - Calle Söderberg, målvakt - Jani Hurme.
Paella eller svensk husmanskost?
- Svensk husmanskost
Kirseberg eller Hyllie?
- Hyllie så klart!
Din room-mate på bortaresorna – en dröm eller sömnlöshet?
- Jag bor med Weihager och det fungerar hur bra som helst. Det är nog nästan värre för honom, för jag snarkar tydligen…
Vad heter Redhawks VD?
- (Efter en ganska lång betänketid svarar han): Jonas Thuresson! (och sen drar han en lättnande suck över att han kom på det…)
|
|
|
|
|
|
|