 |
Reseberättelse från J18:s USA-resa till Minneapolis Malmö Redhawks J18-lag blev i år som första europeiska lag inbjudna till den prestigefulla och högaktade Nike Bauer Invitational Tournament i Minneapolis, USA. Turningen spelades i början av november och där ställdes vi mot bästa tänkbara internationella motstånd.
Nedan följer en resedagbok runt resan signerad Roger Öhman.
Dag 1. Resan startade den 31:e oktober kl 06:40 då vi lämnade Isstadion med en massa förväntansfulla spelare. Uno Permin och Fredrik Rörstrand, som var med som materialförvaltare, hade packat det mesta dagen innan förutom till de fyra spelare som hade kommit hem på natten efter att ha spelat match med J20 uppe i Jönköping. Dessa spelare fick endast någon timmes sömn eftersom de inte var hemma förrän 02.00 på Isstadion.
Incheckningen på Kastrup för 30 personer med mycket packning, tar sin lilla tid, men det flöt på ganska bra. Klockan 10.00 lyfte planet från Köpenhamn och sen mellanlandade vi i Amsterdam där blev det lite lunch för killarna. När vi sedan skulle på planet till Minneapolis visade det sig att planet var överbokat, var vid vi var tvungna att lämna kvar en person i Amsterdam. Lagledaren Jack Neuding ställde upp och fick åka tre timmar senare.
Väl framme i Minneapolis kom föräldrarna till värdfamiljerna som killarna skulle bo hos under vistelsen, och hämtade upp sina spelare med bagage, samtidigt som vi ledare plockade ut våra hyrbilar. Vi körde sen till ishallen, New Hope Ice Arena, som ligger nordväst om Minneapolis. Det är för övrigt den arenan som filmen Mighty Ducks 1 spelades in i. Det var en mycket trevlig arena, med två hallar i samma komplex. När vi kom dit packade vi in allt bagage och sedan kunde killarna åka hem till sina värdfamiljer och sova. Ledarna åkte till sitt hotell som låg ca 10 minuter från rinken i Maple Grove, som är en helt nybyggd förort med en massa hotell och restauranger. Vi var alla jättetrötta men vi tog ändå en lite promenad och åt en bit mat innan vi helt färdiga somnade.
Dag 2. Förmiddagen var helt fri då vi tyckte det var ett bra sätt för killarna att få sova ut och även lära känna sina nya familjer lite bättre. Vi ledare åkte ut på en tur för att bekanta oss med området runt ishallen och hotellet. Ulf Gustavsson och Jack Neuding begav sig ut med sin bil och GPS för att titta hur alla pojkarna bodde. Det visade sig då att killarna bodde i fantastiskt fina hus med underbara värdfamiljer.
Under dag två var det även dags för våra första träningsmatcher. Vår första match var mot Minnesota Red och där förlorade vi med 0-2, och sen förlorade vi även mot Minnesota White med 0-4. Matcherna spelades över 60 minuter, d.v.s. där var inga periodpauser eller isspolningar emellan. Båda dessa matcher spelades i ett enormt tempo som vi inte var riktig vana vid men vi hoppades att killarna kanske skulle få upp tempot en hel del redan till morgondagen då vi skulle spela kvartfinal i turneringen mot Team Illinoise. Många menade att vi förlorade för att vi hade haft en lång resa men jag misstänkte redan då att lagen vi skulle möta var fantastiskt bra. Efter matcherna åkte killarna hem till sina värdfamiljer medan ledarna åt middag innan sängdags.
Träningsmatchen mot Minnesota Red.
Dag 3. Dag tre startade turneringen och alla var otroligt förväntansfulla inför vad som skulle hända. Dagen startade med isvärmning mellan 10.00 – 10.45. Vi ledare kunde inte hitta till ishallen så vi åkte runt och yrade och var inte framme förrän 30 minuter innan isträning, ett tips för framtiden - hyr GPS.
Här delar Uno Permin ut ackrediteringar till alla.
På träningen gick vi igenom en del saker som vi förväntade oss inför matchen mot Team Illinoise som startade 17.45. Efter träningen stack killarna hem till sina familjer för att äta lunch och vila. Vi ledare var på plats väldigt tidigt och nu började jag för första gången förstå hur stor turneringen var när jag såg alla talangscouter från NHL-lagen som började ramla in. Bla. hade Thomas Gradin åkt hela vägen från Sverige som scout för Vancouver Canucks. Alla NHL-lagen var representerade med minst en scout. Totalt var där 150 scouter som hade ackreditering till turneringen. Vi hade tidigt hört att turnering drog en hel del scouter men hade nog mer tänkt oss scouter från College och High School, samt från de olika juniorligorna.
Här hemma är man ju van vid att man har 20 minuters uppvärmning på is innan matchstart, men här var det endast fem minuter, men våra killar såg verkligen laddade ut inför matchen och under uppvärmningen. Vi startade dock matchen väldigt nervöst men lyckades ändå ta ledningen och då kändes det som nervknutarna släppte lite. Det var en jämn första period där ställningen var 1-1 i paus. I andra perioden spelade vi upp oss och gjorde en mycket bra period och ledde med 3-1 efter 40 minuter. Under hela matchen var vi framhejade av värdfamiljer som hade på sig Redhawks matchtröjor. Tredje period blev en nervös tillställning där vi tyvärr direkt backade hem och bjöd in Illinoise i matchen och efter 10 minuter kom 2-3. Det blev dock ingen större panik utan vi spelade med hyfsat lugn och vi lyckades även göra 4-2 i öppen kasse. Det kändes verkligen superkul för nu var vi i semifinal mot Minnesota Red.
Dag 4. Nu var vi alltså framme i semifinal mot Minnesota Red, som vi hade mött i en träningsmatch på torsdagen, och vi bedömde att om vi gjorde en kanonmatch, skulle vi kanske kunna rubba dem. Det visade sig dock bli en för tuff uppgift och under stora delar av matchen blev vi totalt utspelade av ett mycket bra ishockeylag. Red hade dagen innan slagit ut Dallas Stars Juniors med betryggande siffror. Vår match slutade 8-0 och det kan vi tacka våra båda målvakter, Alexander Bengtsson och Fabian Sivnert, för. Vi mötte ett komplett hockeylag som bestod av nio spelare födda -89, och våra äldsta spelare var födda -90.
Minnesota Red spelade med en enorm intensitet och de hade ett mycket bra passningsspel. Ligan dessa spelare var plockade ifrån är mycket bra och man har också i denna liga förbjudet styrspel för att göra matcherna intensivare med mer skridskoåkning för att utveckla spelarna. Man resonerar som så att man utbildar spelare, att vinna får aldrig ske på bekostnad av utvecklingen.
I den andra semifinalen möttes LA Kings Juniors och Shattuck St. Marys. Denna match blev väldigt jämn, och efter första perioden ledde Shattuck med 2-0 och vann skotten med 16-2. I den andra perioden vann LA Kings med 4-0 efter sju raka utvisningar för Shattuck, något som LA utnyttjade och gjorde bland annat två mål i spel 5-mot-3. I den tredje perioden kom Shattuck tillbaka men lyckades bara göra ett mål och LA vann därmed med 4-3. Det var inget rättvist resultat men det är målen som räknas. Skotten slutade 49 – 25 till Shattuck. Noteras skall även att LA Kings hade turneringens yngste spelare i Brian Mc Colgan, född 1 jan 93. Han gjorde fyra mål i turneringen och var med det uppe i toppen av målligan.
Dag 5. Nu var det dags för vårt stora mandomsprov mot Shattuck St. Marys och match om tredje platsen. Men det var inget lätt motstånd som väntade oss. Shattuck som förra säsongen blev Amerikanska High School Mästare och som i USA kallas för ”hockeyfabriken” då de fullkomligt sprutar fram bra hockeyspelare, så som Sidney Crosby.
Matchbild från mötet med Shattuck St Mary.
Vi gjorde en mycket bra första period men låg ändå under med 1-0. Det kändes verkligen att killarna ville ta revansch efter semifinalsförlusten. Men tyvärr tappade vi efter hand, mycket pga att vi drabbades av många utvisningar till följd av att vi inte riktigt hängde med.
Vi mötte än en gång ett komplett hockeylag som spelade med en oerhörd fart, samtidigt som de hade kontroll på passningar och spelet i allmänhet. Detta lag har en hel del spelare som är aktuella för draften 2008 till NHL.
Finalen spelades sedan mellan Minnesota Red och LA Kings Juniors och detta blev aldrig någon match. Minnesota vann skotten med hela 21-1 i första perioden och ställningen var då 2-0. LA var om möjligt än mer utspelade än vad vi var i semifinalen, och finalen slutade till slut 6-1.
Dag 6. Denna dag var spelare och ledare helt lediga och värdföräldrarna var ute på shopping turer med killarna. Vi träffade på en hel del spelare på Mall of America, som är ett gigantiskt köpcentra med drygt 500 butiker och fyra varuhus: Macys, Bloomingdales, Sears och Nordstroms. Detta skall vara USA största och det var verkligen gigantiskt stort med ett stort Tivoli inomhus med tre berg-och-dalbanor och massa andra karuseller.
På kvällen var det sedan dags att se NHL-hockey mellan Minnesota Wild och Edmonton Oilers. Killarna fick sitta och titta på matchen i en loge som en stor sponsor till Wild hade ställt till sitt förfogande, tack Mr Opperman.
Arenan blev färdig för tre år sedan och var helt enorm. Kostnaden för arenan var nästan två miljarder kr. Denna kväll var det i princip fullsatt, vilket innebär 18.500 åskådare. Minnesota vann matchen med 5-2 efter bla. en assist av förre Malmöbacken Kim Johnsson. Efter matchen tog Kim hand om oss och gav oss en rundvandring i omklädningsrummet.
Här är hela laget tillsammans med Kim i Minnesota Wilds omklädningsrum.
Det var fantastiskt roligt då vi fick komma in endast ca. 20 minuter efter slutsignalen och många spelare höll fortfarande på att byta om då vi kom in i omklädningsrummet.
Många ville givetvis ha Kims autograf, men populärast var nog Minnesotas slagskämpe Derek Bogaard (bilden) som mäter ca. 205 cm och väger 110 kg och går under namnet ”Boogie man”.
Dag 7. Här fick killarna lite sovmorgon för att sedan på eftermiddagen åka ner till den berömda skolan Shattuck St. Marys, där vi skulle spela en träningsmatch på kvällen. Jag och Stefan Reuterling åkte dit några timmar tidigare för att ta en titt på skolan och deras faciliteter.
Skolan ligger utanför Fairbault uppe på en kulle och det är en väldigt gammal skola som ligger vackert intill en fantastisk kyrka. Skolan har sex pojklag och två tjejlag. Nästan alla spelare, ca 80 procent, kommer utifrån och bor två-och-två i små rum på skolan.
Skolan har de senaste 10 åren satsat stenhårt på sitt hockeyprogram och har bla. 16 tränare som jobbar heltid med hockeyn.
Vår match började 19.30 och nu spelade vi enligt High School regler vilket innebär 3x17 min och endast fem minuters uppvärmning på is innan match. Matchen startade i ett ursinnigt tempo och vi hängde inte riktigt med i svängarna. I spelet 5-mot-5 var vi OK men det gick lite för fort så vi var tvungna att ta en del utvisningar och där visade det sig att de var oerhört skickliga och gjorde fyra powerplaymål. Efter matchen bjöd Shattuck på pizza i omklädningsrummet och sedan tog värdfamiljerna hem killarna för en sista natts sömn innan hemresa.
Dag 8. Vi hade samling på flygplatsen 13.00 och där fick man se mycket känslor då många mammor stod och grät och kramade killarna innan de hade checkat in. Detta kändes som ett gott tecken på att killarna hade skött sig exemplariskt och hade varit ett föredöme för vår förening Malmö Redhawks.
Tack till:
Alla ledare för ett väl utfört arbete under resan.
Ulf Gustavsson, Stefan Reuterling och Jack Neuding i New Hope Arena.
Bob Fallen som jag har haft all kontakt med innan resan och som verkligen har fått allting att fungera till 100 procent. Bob har även varit tillgänglig under hela resan och följt laget under alla matcher och alla träningar. Han har även skött all kontakt med värdfamiljerna och sett till att allting med tider m.m. har fungerat.
Nike/Bauers Marcus Johnsson som var min första kontakt och som gärna ville att vi skulle över och spela denna turnering. Marcus har varit på plats de senaste tre åren och följt turneringen på plats. Även högsta ishockeychefen på Nike/Bauer var på plats och såg vår vinst i kvarten mot Team Illinoise. Han tyckte för övrigt att vi hade grymt snygga dräkter. Även ett stort tack till Patrik Kihl.
Värdfamiljerna som tog emot våra killar med öppna armar och behandlade dem som sina egna barn. Nämnde tidigare att en hel del mammor stod och grät på flygplatsen men det kom även tårar från en del av våra killar.
Nästa år undrade Team Michigan om vi ville utöka resan några dagar och komma och spela mot några lag i Detroit. De har lovat att ställa upp med familjer och med samma upplägg som vi hade i Minneapolis. Låter mycket intressant och bör givetvis kollas upp.
Hockeylärdomar av resan: Alla matcher spelades i ett otroligt högt tempo som många av våra spelare inte behärskade.
Amerikanerna är oerhört intensiva över hela banan. De är även väldigt skridskostarka och har ett mycket bra passningsspel och deras mottagningar var kanon, även i hög fart.
Vi blev lite förvånade över att vi blev så pass utspelade vad gäller skridskoåkning och passningsspel. Lika förvånade var vi över att vi i det fysiska spelet var minst lika starka och tuffa. Många killar stod upp bra men vi räcker inte riktigt till i skridskoåkningen, passningsspelet och förståelse för spelet (”hockeysense”).
Vi har även sett en hel del träningar för olika lag, både vad gäller åldrar och kön, och noterbart är att de åker oerhört mycket skridskor. Det är mycket uppspelsövningar med mycket pass och mycket spelvändningar fram och tillbaka.
Alla lagen var oerhört skickliga i powerplay och det straffade sig direkt när vi tog för många utvisningar. Pucken spelades blixtsnabbt och de hade hela tiden spelare som gick stenhårt på kassen.
Vad gäller offside, så var det som förr i tiden, dvs man har inte avvaktande offside utan man blåser direkt när man spelar in pucken i zon, förutsatt att man har någon spelare kvar där inne. Detta för att man vill att anfallande lag skall lära sig att hålla i pucken.
Det finns egentligen bara en nackdel med resor som denna och det är alla scouter som är på en hel del av våra spelare och vill ha dem till High School, College eller juniorligorna i USA.
Deltagande lag i turneringen: Shattuck St.Marys, Team Illinoise, Team Michigan, Minnesota Red, Minnesota White, Dallas Stars Juniors, LA Kings Juniors och Malmö Redhawks.
Deltagande ledare Malmö Redhawks: Roger Öhman, Stefan Reuterling, Uno Permin, Fredrik Rörstrand, Jack Neuding och Ulf Gustafsson.
Våra materialförvaltare, Uno Permin och Fredrik Rörstrand, slet hårt under veckan.
Deltagande spelare: Mv. Alexander Bengtsson, Fabian Sivnert. Backar. Andre Schultz, Jonathan Nilsson, Anton Blomqvist, Oskar Berglund, Oliver Widding-Persson, Rasmus Damgaard, Dennis Palm samt Viktor Mångs. Fw. Simon Rörstrand, Adam Strandh, Jacob Berglund, Hampus Gustafsson, Victor Öhman, Tobias Stenberg, Fredrik Hergart, Marcus Neuding, Joel Norlöv, Linus Molin, Andreas Ahlber-Silverberg, Linus Karlsson.
Med vänlig hälsning
Vi avslutar med en lagbild!
Roger Öhman
Junioransvarig Elit
|
|