 |
|
|
|
|
|
Eloranta segerskytt med 16 sekunder kvar
På förhand befarade Torgny Bendelin att Huddinge hade läge att skaka Malmö Redhawks och vinna självförtroende med det. Han hade rätt. Redhawks lyckades inte döda matchen mot Huddinge som med mindre än halva tredje perioden kvar hade 3-3 i Malmö. Redhawks avgjorde med blott 16 sekunder kvar, en match som hade kunnat sluta hursomhelst.
Huddinge gjorde det bra
Det var två kvalklara lag - på varsin ände av tabellen - som möttes på Malmö Isstadion. Talangfabriken Huddinge bjöd upp bra i den första perioden och var ute efter mer än att bara få matchen avspelad. Gästerna spelade sitt eget spel och gjorde det bra - och vann också skotten i första perioden, men hemmadebuterande Henrik Karlsson tog alla elva.
Mål nummer 30
I sitt första byte kom Marcus Paulsson fri i slottet. Istället för att enkelt skjute sitt 30:e mål för säsongen försökte Paulsson med ett konststycke med klubban mellan benen - och den gubben gick inte. Mål nummer 30 skulle dock komma i den första perioden mot Huddinge - efter 19.16 tog han egen retur och gav Redhawks ledningen i matchen med det sena målet.
Banham - kvällens kanon
Bortalaget Huddinge kvitterade efter ännu ett lyckosamt samarbete mellan tvillingarna Oscar och Victor Ahlström, i powerplay. Bara lite drygt två minuter senare tog Redhawks ånyo ledningen då Frank Banham visade upp sitt mäktiga slagskott. I spel fem mot tre återfinns Banham på backposition - med lagets troligtvis skarpaste bössa är det en lämplig position. Carl Söderberg droppade pucken bakåt och Banham tvekade inte en sekund utan nöp till med ett direktskott från långt håll - pucken flög upp i nättaket bakom Pontus Sjögren.
Powerplay
Banhams mål - på direktskott och i spel fem mot tre- blev Redhawks enda utdelning i numerärt överläge. Ofta skulle pucken behandlas med ett extra tillslag, varje passning övervägas ett par hundradelar för länge, det slarvades med passningarna och skotten lämnade mer att önska. Direktskott efter öppnande pass var sällsynta. Huddinge hade inte några stora bekymmer att freda sig i numerärt underläge.
Malmö tog över mer
Det var i spel fem mot fem som Redhawks utökade sin ledning. Carl Söderberg kom en-mot-en, gjorde sin gubbe och sköt samtidigt i skäret - ett svårtaget skott för Sjögren som såg pucken flyga in till höger om sig efter 13.24.
Den andra perioden innebar ett ökat spelövertag för Redhawks, och ledningen var nära att utökas ett antal gånger, men Huddinge höll sig kvar i matchen genom ett smart och enkelt bortaspel med stora marginaler. Redhawks lyckades inte döda matchen, och drog på sig två raka utvisningar i slutet av perioden.
Huddinge tog chansen
44 sekunder in i den tredje perioden - när Redhawks precis blivit fyra spelare på banan - sköt Huddinge 3-2, en puck som Henrik Karlsson var på men som ändå gled in bakom honom och in i mål. Efter målet följde långa stunder av händelsefattigt spel, fortsatt svagt powerplay och onödigt ofokuserat spel. Scenariot var rena drömmen för Huddinge som allra högsta grad var med i matchen, och som tog chansen när den kom. Med mindre än halva perioden kvar kvitterade gästerna efter att hemmalaget inte räknat in alla motståndare och lämnat Jimmy Wendel fri framför Karlsson.
Dramatiskt slut
Slutet blev dramatiskt. Efter 16.55 åkte Huddinge på en tvåminutare och Redhawks fick ett guldläge att avgöra matchen i powerplay. Efter mindre än en minuts powerplay åkte Mikko Eloranta ut för hög klubba. Eloranta hamnade i huvudrollen i detta matchavgörande skede - i positiv bemärkelse som tur var. Han kom ut från utvisningsbåset och hakade på en spelvändning med ett fåtal sekunder kvar. Marcus Paulsson kom i hög fart på högerkanten, Eloranta var med till vänster när de både kom fria. Paulsson gjorde en snabb fint och sidledspassade till Eloranta som sköt och som till slut forcerade in sin egen retur. Kvar av matchen återstod endast 16 sekunder.
Med ett nödrop
Redhawks vann matchen med ett nödrop. Det var kanske inte direkt orättvist - men matchen hade kunnat sluta hur som helst. Henrik Karlsson stod för en okej insats - i varje fall det andra målet kanske han borta ha tagit, men i stort sett gjorde han det bra. Den andre som hade extra fokus på sig var hemmacomebackande Lasse Pirjetä. Pirjetä försvann till viss del ur matchen då han och tre av de fyra övriga finländarna i "finnfemman" ådrog sig utvisningar, bara Jyrki Välivaara höll sig på banan hela matchen.
Behöver spela matcher
Lasse visade fina intentioner, främst med välavvägda och genomtänkta passningar, men i övrigt fanns där mer att önska vad gäller fart och timing. Man får vara sansad i sin kritik - matchen var den tredje på tio månader för Lasse som med tanke på det gjorde en godkänd insats. I powerplay var det Pirjetä som styrde upp sin formation, och hans blotta medverkan verkar ha påverkat både Ville Nieminen och Mikko Eloranta på ett positivt sätt. Och som sagt - tekniken är där inga fel på, för Lasses del handlar det om att få spela matcher och komma in i allt vad det innebär.
Svårt att skilja dem åt
Matchen mot Huddinge bjöd knappast på någon hockeypropaganda. Det var ofokuserat och slarvigt och det gick inte att se att det var ett lag från den absoluta toppen mot ett från tabellbottnen. Sett till förväntningarna var det fjärdekedjan (Wallgren-Svensson-Samuelsson) som stod för den bästa insatsen. Samuelsson fick till och med förtroende i powerplay, med Steéns kedja, eftersom att Frank Banham står och bombar från backposition i den disciplinen. På onsdag möter Redhawks Västerås i den absolut sista matchen i HockeyAllsvenskan 2007/2008.
|
|
|
|
|
|
|