En poäng mot Brynäs

Premiärresultatet blev vad som på förhand talats om som en "bonus". Men Redhawks hade det bästa i matchen, och kvitteringen av Brynäs kändes onödig.

Första perioden

Malmö inledde matchen bäst, men det var en match mellan två något krampaktigt spelande, kanske nervösa, men framförallt match-otränade lag. Utvisningarna duggade tätt i inledningen, vilket så småningom gav Redhawks chansen till spel i fyra mot tre. En offensiv sådan, med tre forwards och en back.
Brynäs kom tillbaka i matchen och då fick Pasi Nurminen genast visa att han är en av de allra främsta målvakterna aktiva i vårt land och seriesystem.
I spel fyra mot tre efter 11 minuter skapade Redhawks matchens hetaste chans. Mikael Wahlberg stod för den, men Johan "Honken" Holmqvist i Brynäs-kassen klarade.
Domare Lärking stod inledningsvis för en ojämn insats. Klara smällar friades, men folk med klubbor som någon råkade snubbla över åkte ut konsekvent.
Med två minuter kvar fick Mika Hannula ett smörpass av Peter Hammarström i ett två-mot-en-läge, men avslutningen var ofulländad och skottet gick över den halvt tomma buren.
Sekunden före paus var det Peter Hammarström som brände ett kalasläge.
Redhawks inledde bäst, Brynäs var bäst mot slutet av perioden, även ifall Redhawks skapade de hetare chanserna överlag. Totalt sett kändes tillställningen rätt så kontrollerad från båda håll, och matchen var en öppen historia.

Andra perioden

Redhawks drog på sig en hel del onödiga utvisningar, och Brynäs tilläts dominera spelet. Pasi Nurminen var dock hela tiden skärpt till fullo, och Nurminen ensam ordnade att det aldrig kändes riktigt farligt.
När Redhawks väl fick chansen i powerplay var det lika uselt som vanligt. Det är ofattbart hur man under två minuter i numerärt överläge inte kan förmå att skapa en enda ordentlig chans.
Matchen var ännu väldigt jämn, men med visst övertag för Brynäs.

Redhawks måste skärpa till disciplinen ett par snäpp, få bort de många onödiga utvisningarna, och spela som man bör. Då kan man vinna denna matchen. Inte annars. I spel fem mot fem har man under matchen visat upp ett bättre material och bättre kombinationer än vad Brynäs lyckats med.

Tredje perioden

Redhawks gjorde som man borde, skalade bort de många onödiga utvisningarna och började spela rejält. Malmö ägde större delen av perioden, fram till och med knappa 10 minuter spelade. Då stod matchens bästa Redhawks-formation (Melin-Nielsen-Somik) för ett fint anfall som resulterade i att Frans Nielsen till sist fick trycka in 0-1 på backhand. Därefter backade Redhawks hem med full styrka. Och det gick utmärkt.

Men med drygt fem minuter kvar stod Redhawks målvaktsgigant och tillika bäste spelare, ja före incidenten alltså, för en dundertavla. Pasi Nurminen lämnade sin kasse, gick in bakom eget mål och hämtade puck. Pucken rensades rakt ut - och där stod Chris Phillips och tackade och tog emot. 1-1 och besvikelsen över två tappade poäng var givetvis stor.

Sudden death

Inget av lagen presterade något vidare imponerande spel, och slutresultatet blev som det blev förra gången i Gavlerinken, 1-1.

Sammanfattning

Två lag som spelade klart under sin förmåga och en domare som till en början blåste för exakt allt. Där är anledningen till den målsnåla tillställningen.
Redhawks hade klart fler chanser, och bättre sådana, och borde haft tre poäng med sig hem till Malmö. Men trots allt får poängen ses som en bonus, och Brynäs är den stora förloraren i och med poängtappet på hemmapan.
Absurt att Redhawks bäste spelare även fick bli syndabock. Nåja, en poäng är inhämtad, 27 finns kvar att spela om och vinna.

Exra plus för Radovan Somik som spelade väldigt mycket (och bra), och Peter Hammarström som gjorde en habil insats.

Matchfakta:
Brynäs IF – Malmö Redhawks 1-1 (0-0, 0-0, 1-1, 0-0)

0-1 (49:38) Frans Nielsen (Somik, Melin)
1-1 (55:53) Chris Phillips

Skott: 35-24 (12-7, 12-9, 8-6, 3-2)
Utv: BIF 14x2, Redhawks 13x2
Domare: Christer Lärking
Publik:

Kommentarer från presskonferensen

Wayne Fleming, Brynäs:

- En bra match av båda lagen. Det var viktigt att spela hårt, och jag tycker att vi kämpade till slutsignalen.
- Det var mycket energi från båda lagen, med mycket gnista och kämparglöd.
- Domarinsatsen...ja den var ju samma för båda i varje fall.

Dan Hobér:

- Första perioden var vår bästa i matchen, i andra var vi dåliga. Och sen blev det ett ställningskrig i tredje, inget skönlir alls.
- Vi är nöjda med poängen men inte med spelet.

Text: Johan Cedervall

Uppdateras av Leap | Design av Kapacitet