 |
Andrej Nedorost Denne 26-årige, slovakiske forward är bland annat bäste vän med Milan Bartovic. Andrejs hockeykarriär har gett honom möjligheten att se världen. Han har spelat i de tjeckiska, tyska och ryska ligorna, men har även spelat 28 matcher i NHL för Columbo Blue Jackets. Nu är han i Malmö, ett lag som han tror har alla möjligheter att klättra i tabellen.
Allroundspelare
Redhawks sportchef, Peter Andersson, kontrakterade Andrej mycket på grund av att han är en väldigt användbar allroundspelare med styrkor i både det offensiva och defensiva spelet. Så här säger Nedorost själv om sina främsta kvalitéer som spelare.
- Jag tycker att det är svårt att sitta här och säga vad jag är bra på, speciellt med tanke på vårt tabelläge. Men jag brukar få höra från ledarsidan, precis som Peter också säger, att jag kan användas överallt. Jag har inga problem med att ändra min position under en säsong, eller till och med från dag till dag. Men som sagt, det känns helt fel att sitta här och vara kaxig i det läge vi befinner oss i nu, då kommer jag väl att bli utbuad, säger han lite generat.
Om vi istället ser till vad du vill förbättra i ditt spel. Är det en lättare fråga att svara på?
- Jag tror inte att det finns någon komplett hockeyspelare, och jag själv är långt ifrån komplett. I mitt spel skulle jag egentligen vilja bli bättre på alla områden. Jag gillar att spela powerplay, det är nog det roligaste momentet, så det skulle jag absolut vilja bli ännu bättre på. Än så länge så har jag inte fått chansen att spela det här i Malmö, och det respekterar jag fullt ut. De killarna som har fått det förtroendet har förtjänat det. Vi fick bra utdelning i vårt powerplay nu senast mot Färjestad, men jag tror att det kommer att bli ännu vassare ju fler matcher vi spelar. Vi behöver få studsarna med oss, då vinner man, men det kommer. Det kommer att vända för oss, säger han med en otrolig beslutsamhet.
Du sa tidigare att en av dina styrkor var att du kunde anpassa ditt spel efter var tränaren vill ha dig. Du har varit runt och spelat i många olika länder och ligor, och då måste det ha varit en bra egenskap att ha med sig?
- Ja, det har säkert hjälpt mig. Jag försöker ta till mig vad tränaren säger, anpassa mig efter det, och sen göra mitt absolut bästa i varje matchsekvens, i varje byte. Jag ger mig aldrig.
Foto: Mikael Lindström
Han är uppväxt i den slovakiska staden Trencin där han började spela hockey som femåring. Under skoltiden gick han i den slovakiska motsvarigheten till det svenska Hockeygymnasiet, en tid som han själv tycker var utvecklande.
- Det är ett bra system att man kan kombinera hockeyn med utbildningen. Det är viktigt att man inte bara spelar hockey utan även satsar på skolan. Med detta upplägg får man chansen att göra både och.
Under junioråren spelade han tillsammans med Milan Bartovic, som även han är uppväxt och hockeyfostrad i Trencin. Och även om detta är första gången de spelar tillsammans sedan dess, så har de hela tiden hållit kontakten och är idag bästa vänner. På fritiden spelar de bland annat golf tillsammans, en fritidaktivitet som Andrej tror hjälper honom att bli en bättre hockeyspelare.
- Förra året började jag att spela golf, och det är väldigt avkopplande. Men jag är inte speciellt bra och jag tar inte det på för stort allvar. Vi brukar ofta spela på en niohålsbana som ligger nära min lägenhet, och det är ett bra sätt att rensa huvudet. Åker man direkt hem efter träningen så maler allt i huvudet på mig, så jag tycker att det är skönt att komma ut och gå och få in lite andra intryck och tankar i huvudet. Om man tänker på hockeyn dygnet runt tror jag att man tappar lite av hungern.
Internationell karriär
Du har själv spelat hockey i både Slovakien och i Tjeckien, hur pass stora är skillnaderna mellan de båda ligorna?
- Stora. Den tjeckiska hockeyn och ligan är betydligt bättre. Spelet är snabbare och ligan har bättre spelare. Det kan man även se på landslagsuttagningarna. I det tjeckiska landslaget återfinns många spelare från de inhemska ligorna, men i det slovakiska landslaget spelar nästan bara spelare som annars spelar utomlands.
Det har även blivit en del spel i USA för dig, både i NHL och AHL. Var ligger de spelmässiga skillnaderna där?
- Det brukar sägas att som europé är det tuffare att spela i AHL än att spela i NHL, och det kan jag nog hålla med om till viss del. Den fysiska delen av spelet är absolut tuffare i AHL. I NHL är det mer "riktig" hockey, men i AHL är det mycket slagsmål och ett tuffare klimat. Alla som spelar där vill verkligen bevisa att det är tillräckligt "tuffa" för att spela i NHL. Och sen tycker de ändå att det är världens näst bästa liga?
Har det varit jobbigt att flytta runt så mycket som du har gjort och hela tiden komma till nya länder och nya kulturer?
- Nej, jag har alltid gillat att resa och uppleva nya ställen och länder. Jag har velat se världen, men nu känner jag att jag skulle vilja börja rota mig, så vi får se hur det blir framöver.
Vilket ställe har varit tuffast att komma till som utlänning?
- Då får jag nog säga Ryssland. Där var det ganska hårt och framförallt under sommaren och försäsongen. Då kunde vi träna nio timmar om dagen! Sen under säsongen var det inte lika tufft på isen, men då var det desto tuffare utanför, och speciellt för oss utlänningar. Levererade man inte direkt fick man problem med ledningen. Sen var det även ganska påfrestande rent socialt. Där fanns ingen medelsklass, utan antingen var de jätterika och körde runt i Mercedesbilar med tonade rutor, eller så var de väldigt fattiga och bodde på gatan. Vi i laget hade ett eget hus, där vi bodde alla tillsammans, så det var väl ok.
Svensk hockeykultur
Vad visste du om den svenska Elitserien innan du kom hit?
- Inte så mycket faktiskt, men jag gillar det jag har sett så här långt. Det är en liga som består av väldigt många spelskickliga och skridskostarka spelare, och jag skulle nog vilja säga att det är Europas bästa liga.
Till hemmamatchen mot Frölunda hade fansen gjort en gigantisk banderoll där det stod "Vi tror på er" på svenska, engelska, finska och tjeckiska. Vad säger du om den svenska "fankulturen"?
- Först måste jag säga att jag fick nästan tårar i ögonen när jag såg den bannern, och jag vill att alla ska veta att vi, hela laget, verkligen uppskattar deras stöd och att de är på vår sida. Sen är det roligt att man hör dem hela tiden under våra matcher. Jag har upplevt lite olika "fankulturer" i olika länder, i Tyskland var de t.ex. helt galna, här verkar de mer seriösa och kunniga. Vi ska fortsätta att vinna för dem! säger han bestämt.
Foto: Johan Henricson
Du åkte på en ganska segdragen skada under försäsongen mot just Hv. Hur såg din rehabilitering ut?
- Ahh, det var så tråkigt! Under en längre period kunde jag inte göra någonting. Då fick jag gå runt på stan och jag åkte till Köpenhamn ett par gånger, och visst det var ju trevligt att lära känna omgivningen här, men det var ju inte därför jag kom hit. Jag vill ju spela hockey, så det känns väldigt bra att kunna vara tillbaka nu.
Som ni kanske märker är Andrej en väldigt sympatiskt och trevlig kille, och under försäsongen pratade klubbens sportchef just mycket om att få hit rätt spelarkaraktärer och rätt typ av människor som passar in i laget. Det har han verkligen hittat i denne slovak. Han är artig, tacksam och har en ödmjuk attityd, men är även en av lagets största pådrivare både i båset och i omklädningsrummet.
- Han peppar laget konstant och ger aldrig upp, berättar Håkan Karlsson.
Nu kom den där efterlängtade första segern i lördags, men hur hanterar du som spelare en så pass tung start som laget har fått?
- Jag försöker hela tiden hålla mig positiv. Jag har spelat i så många lag tidigare att jag vet att det är i motgång man växer som spelare, och det är då man måste vara som starkast. När vi nu vänder denna trend så kommer vi att få mycket extra energi på köpet, avslutar Andrej.
|
|