To start page
 
Det blev lyckligt nog bara ett år i HockeyAllsvenskan. Malmö Redhawks, nu tränat av Lars ”Osten” Bergström och med Carl Söderberg som slog igenom med dunder och brak, och Skellefteå AIK dominerade serien fullständigt. Redhawks vann serien med 104 poäng inspelade på 42 matcher. Laget förlorade bara sex matcher under hela serien. I Kvalserien var man också det bästa laget. Exempelvis bärgades fem segrar av fem möjliga på bortaplan, men avancemanget säkrades på hemmais, i den näst sista omgången, då Leksand svarade för motståndet. Alexander Semjonovs 4-2 visade sig bli matchavgörande och ett fullsatt Malmö Isstadion (5 769 åskådare) kunde den 5 april 2006 fira att laget åter tillhörde svensk hockeys mest exklusiva klubb, Elitserien.

Men återkomsten till högsta serien blev ingen dans på rosor. Det dröjde ända till den sjunde omgången innan Malmö Redhawks bärgade säsongens första poäng via 3-3 hemma mot Frölunda. Första segern lät vänta på sig till omgången elva (3-0 hemma mot Färjestad). Pga den dåliga starten fick succétränaren från året innan, ”Osten” Bergström, sparken och ersattes av NHL-meriterade Dave King. Sportchef Peter Andersson sökte med ljus och lykta och försökte förstärka laget, men inget hjälpte. Carl Söderberg kom visserligen tillbaka från Nordamerika och dominerade precis som under fjolåret, men den 15 januari 2007 var olyckan framme och Söderberg, som var den som skulle hålla laget kvar i Elitserien via Kvalserien, fick en klubbspets i ögat – något som kom att hålla honom borta från all ishockey i tio månader. Fedor Fedorov blev istället fixstjärnan, men Malmö Redhawks förpassades den 1 april 2007 ur Elitserien efter att ha förlorat borta mot Leksand.

2007/2008 startade laget åter om i HockeyAllsvenskan. Nu med Bobo Simensen och Torgny Bendelin som tränare. Finska stjärntrion Jani HurmeVille Nieminen och Mikko Eloranta var några av dem som skulle föra laget tillbaka. Seriespelet klarades av utan problem och Malmö Redhawks och Leksand dominerade totalt. Laget öppnade dessutom Kvalserien mycket bra och vann fem av de sex inledande omgångarna – bl.a. båda mötena mot Elitserielaget Brynäs. Jani Hurme hade varit fenomenal, men hemma mot Västerås förlorade Redhawks mot alla odds. Gästerna tog sina enda poäng i hela Kvalserien och satte stopp för Redhawks fortsatta resa mot Elitserien. Åtminstone temporärt. För i sista omgången, den 10 april, såg det trots allt ut som att Redhawks skulle knipa en av två platser uppåt. Men återigen spökade ett avsågat Leksand hemma i Ejendals Arena. Malmö Redhawks tappade 3-1 och 4-2 till en övertidsförlust med 4-5 och istället tog Rögle BK klivet upp.

2008/2009 kom att handla om problem – både på och utanför isen. Resultaten lyste med sin frånvaro och Malmö Redhawks var en bra bit från Kvalseriespel redan vid jul. Visserligen var man fortfarande med i kampen när man den 12 november premiärspelade i Malmö Arena, men sedan gick det utför. Bobo Simensen och Peter Andersson, som lämnat positionen som Sportchef och efterträtts av Peo Larsson, fick den 17 januari 2009 sparken och ersattes av Göran Karlström och Robert Olsson. Bara tolv dagar senare, den 29 januari, uppdagades klubbens stora ekonomiska problem och samtliga spelare stod fria att lämna klubben. Detta blev startskottet till den epok som kom att kallas Babyhawks. Målsättningen var bara att hålla sig kvar, men det nya, unga laget radade upp åtta raka segrar och var på väg mot play-off. Kampen sträckte sig ända in i den sista omgången, men för tredje året i rad var det Leksand som såg till att Malmö Redhawks säsong slutade på ett icke önskvärt sätt. En bolagisering lyckades rädda klubbens existens, något som glädjande kunde meddelas den 16 april.

Till säsongen efter, 2009/2010, sattes den något blygsamma målsättningen om att nå en plats i play-off upp – ett mål som också uppnåddes med råge. Resultatmässigt var det mycket upp och ner. Malmö Redhawks hade länge en bra chans att nå en plats bland de tre främsta, mycket tack vare åtta raka segrar under våren, men en del bottennapp under sluttampen av serien innebar att Redhawks fick finna sig i att avsluta serien på en femteplats. I play-off slogs först Bofors ut i två raka matcher, men sedan visade sig Almtuna bli ett övermäktigt motstånd.

Sommaren 2010 lämnade Karlström klubben och Robert Olsson tog över huvudansvaret, där han assisterades av Marcus Magnertoft. Profiler som Jesper Mattsson och Mikael Wahlberg flyttade hem till Malmö igen, men det blev inte den succé man hoppades på. Spelet hackade och Malmö Redhawks slutade åtta i HockeyAllsvenskan vilket innebar en missad Playoff-plats.

Under våren 2011 stod det klart att ett ägarskifte skulle ske i Malmö Redhawks. Hugo Stenbeck investerade för att ta Redhawks tillbaka till högsta serien. Flera storstjärnor, med Linus Klasen, Alexander Barta och Hannu Toivonen i spetsen, värvades och laget vara storfavoriter till att vinna serien. Säsongsupptakten var också lovande, men när hösten och vintern kom tappade Redhawks alltmer i tabellen. Leif Strömberg fick lämna posten som huvudtränare och Ulf Taavola tog klivet upp från sin roll som assisterande. Avslutningen av HockeyAllsvenskan blev en nervpirrande tillställning. Malmö Redhawks behövde vinna borta mot Almtuna för att knipa sjundeplatsen och det satt långt inne. Men med mindre än en minut kvar prickade Linus Klasen in matchens enda mål. I det Play-off som följde var Malmö Redhawks också det bästa laget, men då Rögle placerade sig bättre i grundserien klev ängelholmarna in i kvalet med fler poäng än Redhawks. Det var också RBK som knep den sista Kvalserieplatsen, på bättre målskillnad än Malmö Redhawks, sedan Rögle hemmabesegrat Oskarshamn med 7-0 i sista omgången den 12 mars.

Malmö Redhawks säsong var över på isen, men utanför väntade ett stort städjobb. En rekonstruktion väntade sedan mängder av miljoner lagts på säsongens trupp. VD:n Anders Olson och Sportchef Stefan Nyman fick omedelbart lämna sina poster och Patrik Sylvegård anställdes för att sköta båda sysslorna. På en presskonferens den 12 juli 2012 kunde den största krisen avlysas, Malmö Redhawks hade klarat sin rekonstruktion och Sylvegård kunde lägga nytt fokus på det sportsliga.

Mats Lusth hämtades in och bildade tränarduo tillsammans med Ulf Taavola. Laget fick en allt större Malmö-prägel och spelare som Mattias Persson, Nicklas Jadeland, Johan Björk och Jens Olsson flyttade tillbaka till hemstaden för att spela med laget i sina hjärtan. I seriespelet bjöd Malmö Redhawks på en magisk novembermånad där laget inte förlorade en enda match efter ordinarie speltid och radade upp åtta raka segrar. Den 2 november besegrades t ex Asplöven med 10-2 hemma i Malmö Arena, i en match där Robin Alvarez sköt fyra mål. Detta var emellertid peaken på säsongen och resultaten dalade en del under våren. Till slut placerade sig Redhawks som nia i serien.

På en presskonferens den 21 mars 2013 prestenterade Patrik Sylvegård sitt dream team på ledarsidan. Mats Lusth lyftes upp som huvudtränare och Björn Hellkvist plockades in för att assistera honom. Till sin hjälp kom de att få Jesper Mattsson som invididuell tränare, Andreas Hadelöv som målvaktstränare och Freddie Sjögren som fystränare.

Kvintetten hade en väldigt fin debutsäsong. Malmö Redhawks skuggade länge topptrion i serien, men när det väl skulle avgöras under våren så var Redhawks HockeyAllsvenskans bästa lag och det blev också en serieseger med fem poängs marginal ner till tvåan Västerås. Dessutom plockade Joey Tenute hem den totala poängligan och Jens Olsson var ligans bästa back såväl sätt till poäng som till +/-.

I Kvalserien förmådde Malmö Redhawks emellertid inte att fullborda drömmen, att ta sig tillbaka till SHL. Det blev en fjärdeplats två poäng bakom Djurgården, som knep den sista SHL-platsen. Samma dag som säsongen avslutades, den 7 april, stod det klart att Henrik Hetta hade skrivit på ett nytt tvåårskontrakt med klubben trots ett stort intresse från lag på högre nivå. Den 28 augusti utnämndes Hetta även till ny lagkapten i Malmö Redhawks.

Till säsongen 2014/2015 stod det klart att systemet för upp- och nedflyttning till SHL skulle förändras. Högsta serien skulle också utökas vilket innebar att det fanns fyra platser att spela om under våren 2015. Malmö Redhawks var givetvis ett av lagen som sikta på ett avancemang. Under hösten var också Redhawks HockeyAllsvenskans bästa lag och vid jul toppades serien med åtta poängs marginal. Under våren hackade dock spelet något och med två förluster mot toppkonkurrenterna Västerås och Karlskrona fick Redhawks se sig besegrades av dessa två när tabellen summerades. Därmed klev Malmö Redhawks istället in i Slutspelsserien tillsammans med Rögle, Karlskoga, Björklöven och Vita Hästen. Efter att ha förlorat de tre inledande matcherna var Redhawks piskade att ta minst två poäng i Nobelhallen den 11 mars. Säsongen var nära att ta slut i förlängning, men Fabian Brunnström räddade en puck på mållinjen och istället kunde Tony Romano avgöra i straffläggningen. I den sista omgången besegrades sedan Mora med 2-1 hemma i Malmö Arena, trots att gästerna tog ledningen redan efter 21 sekunder. Därefter höll dock Niko Hovinen tätt och Nils Andersson och Brunnström vände på tillställningen.

Tredjeplatsen i Slutspelsserien innebar att Malmö Redhawks ställdes mot Leksands IF i en matchserie över bästa av sju med en SHL-plats i potten. Det blev en gastkramande serie där Malmö Redhawks gick segrande ur match ett, fyra och sex samtidigt som Leksand vann de tre övriga. Det kulminerade i en sjunde och avgörande match i Tegera Arena den 2 april. Hemmalaget fick den bästa starten och tog ledningen med 1-0, men Malmö Redhawks kom tillbaka. Niko Hovinen räddade en straff innan Nils Andersson kvitterade med en kanon från blålinjen. I den andra perioden kom sedan de avgörande målen. Jens Henrik Tönjum pillade in en retur och Björn Svensson bombade in ett skott i krysset. Leksand hyfsade förvisso siffrorna till 2-3 och det blev spännande under slutminuterna, men med åtta sekunder kvar kunde Henrik Hetta skjuta 2-4 i tom bur. Malmö Redhawks var tillbaka i SHL! Återupplev den sjunde och avgörande matchen här.